I reglerna talas om normalt betraktelseavstånd och normalt dagsljus. Med normalt betraktelseavstånd menas det avstånd som råder i det aktuella fallet, eller som används i branschriktlinjer, normalt 3 m och vinkelrätt mot glaset. Ett exempel på där längre avstånd tillämpas vid bedömningen är glastak. Med normalt dagsljus avses en dag med diffust ljus, dvs. utan att direkt solljus eller annan ljuskälla faller in i onormal vinkel mot glaset och förstärker eventuella felaktigheter. Att använda lampor eller förstoringshjälpmedel är inte tillåtet, inte heller att upptäcka defekter på närmare håll och märka ut dem så att de då blir synliga från normalt betraktelse avstånd.

Glas är ett byggnadsmaterial och har, liksom andra material, sina speciella egenskaper. Glas är sprött och sprickbenäget, varför all hantering av glas ska ske med omsorg. Dessa riktlinjer omfattar enkelt floatglas och förädlade produkter som belagt glas, härdat glas, värmeförstärkt glas, laminerat glas och isolerrutor. För andra glastyper hänvisas till respektive standard. Kvalitetsbedömningen på glas ligger på en nivå som minst motsvarar de krav som ställs enligt gällande svenska och europeiska standarder, se vidare www.sis.se.

Kondens på fönster kan uppkomma invändigt, mellan glasen och utvändigt. Det finns flera orsaker till kondens men grundorsaken är hög luftfuktighet som fälls ut på en kall yta.

Gamla fönster får ibland, främst under den kalla årstiden, kondens på det inre glaset. Detta beror på att fönstret isolerar dåligt och att det inre glaset är mycket kallare än luften i rummet. När varm och fuktig inneluft träffar kallt glas uppkommer kondensutfällning. Andra orsaker till invändig kondens kan vara dålig ventilation, hög luftfuktighet eller till exempel gardiner som hindrar luftcirkulationen intill fönstret. Fönster är konstruerade för att klara regn och fukt på utsidan men inte för att motstå långvarig kontakt med fukt på insidan. Om invändig kondens förekommer under lång tid, kan fönstret ta skada.

För att kondens på insida ytterbåge ska kunna uppstå på ett fönster med 2+1 konstruktion, måste varm luft från rummet komma förbi innerbåge och kondensera på insidan av det yttre glaset. Energifönster är mycket känsliga för detta eftersom ytterglaset är väldigt kallt. Om ventilationen är rätt inställd skall det vara ett visst undertryck i rummet, och då skall ej varm luft kunna "tryckas" ut. Översta våningen kan vara extra känslig för detta eftersom värmen stiger i huset och kan ge en obalans i trycket på de övre planen. För fönstren gäller att dom är rätt monterade så att inga glipor finns mellan båge och karm, och att alla stängningspunkter i spanjoletten fungerar som dom ska. En persienngenomföring släpper igenom lite varmluft om det är ett övertryck. Se till att utvändiga ventilationsöppningar på karmbottenstycket ej täcks av snö eller smuts, viket kan förhindra luftcirkulationen mellan ytter och innerbågen som alltid skall finnas på en 2+1 konstruktion.
När mellanglaskondens uppstår i isolerrutor, beror detta på att fukt trängt in genom förseglingen. När punkterade rutor skall bytas ut, bör de ersättas med mer energieffektiva isolerrutor.

Energieffektiva fönster hindrar rumsvärmen från att stråla ut vilket gör att det yttre glaset blir mycket kallare än i fönster med sämre isoleringsförmåga. När det är kallt och stjärnklart, förlorar det yttre glaset värme genom utstrålning mot natthimlen. Temperaturen på det yttre glasets yta sjunker under lufttemperatur och under luftens daggpunkt. Om luftfuktigheten samtidigt är hög, sker kondensutfällning mot den kalla rutan. Om glasets yttemperatur sjunker under noll grader kan iskristaller bildas på rutan vilket kan inträffa under höst och vår när det är mycket fuktigt ute och natthimlen är stjärnklar. Utvändig kondens är inget skadligt utan endast ett bevis på fönstrets goda isoleringsförmåga. Den försvinner frampå morgontimmarna när det ljusnar och solen åter börjar värma. Sveriges Provnings- och forskningsinstitut har gjort en undersökning av utvändig kondens på energieffektiva fönster. Resultaten visar att fenomenet oftast uppkommer under höstmånaderna augusti, september och oktober men kan också förekomma några enstaka timmar under våren. Kondensen uppstår främst under dygnets första timmar och minskar snabbt efter cirka klockan 06.00. Studien är baserad på klimatdata för Stockholm.

Generella riktlinjer för bedömning av aluminium: Defekter som färgnyanser, blåsor, repor o dyl. som inte är synligt på tre meters avstånd får förekomma. Bedömningen skall göras i normalt dagsljus och inte i direkt solsken. Efter montering av aluminiumbeklädnaden i fabrik kan vissa förskjutningar (tandning) av aluminiumprofiler i sid- eller djupled förekomma. Toleranser för denna förskjutning är +/- 1,5 mm.
Ytbehandlade fönster, dörrar, poster och spröjs Gäller även laserade fönster. På dolda delar (väggsida) finns inga krav. Kvalitetsnivå och betraktelseavstånd För att göra det enklare när vi kommunicerar kvalitetsnivåer, använder vi oss av betraktelseavstånd vid kvalitetsbedömning. Samma metod används för aluminium, trä och glasytor. Betraktelseavståndet för bedömning av ytfinish är 3 meter exteriört och interiört på trädetaljer är det 1,5 meter.